Snorkling vid Menjangan Island

20131026
Vi befinner oss nu i Lovina, på Balis norra kust, där tanken var att prova på att snorkla (första gången för en något nervös Ida).

Vi bokade en tour genom en av många turistinformationer i staden och plockades upp av en buss strax efter 08 på morgonen. Efter utprovning av utrustning kördes vi och ett helt gäng andra snorklare och dykare till Menjangan Island ca 1,5 h väster om Lovina, vilket ska vara det bästa stället längs norra kusten. 

Upplägget var lite bristfälligt och när båten väl stannade vid korallrevet gick det väldigt fort. Ingen genomgång alls utan bara fort på med utrustningen och hoppa i vattnet. Detta i kombination med rätt ordentliga vågor runt båtarna blev ingen drömstart. Ovanan med både simfötter och snorkel samt känslan av att inte kunna andas genom den gav en viss klaustrofobi som inte gjorde det lättare. Sam som är som en fisk i vattnet klarade sig dock fint och ganska snart insåg vår ledare att jag (Ida) behövde hjälp för att komma igång och få in tekniken i lugn och ro. Med gemensamma krafter gav de mig instruktioner och goda råd, och när "paniken" väl la sig gick det ju faktiskt att andas även under vattenytan. 

Vi simmade bort mot korallrevet som skulle rundas under denna session och så snart undervattensvärlden visade sig i cyklopet försvann allt obehag och nervositet och det vara bara så häftigt! Detta är svårt att beskriva i ord (och utan bilder) men det är som en dörr som öppnas till en ny värld. Helt fantastiska växter olikt allt ovan vattenytan och fiskar i alla möjliga färger, former och storlekar. En timmes utforskande av havets liv gick väldigt fort och snart var det dags för lunchpaus på ön innan pass nummer två. Då kördes vi ut till ett annat, lika fantastiskt rev och med lika fantastiskt undervattensliv. Förutom mängder med vackra fiskar och några sjöstjärnor lyckades Sam se svärdfisk och jag såg en stor sköldpadda!

Mycket nöjda med dagens äventyr valde vi att äta middag på ett riktigt coolt café utsmyckat med bilder på Nelson Mandela, Gandhi och Che Guevara och där personalens jobbkläder bestod av t-shirts med "Human rights"-tryck. Menyn berättade att överskottet på detta ställe, som vi tyvärr ej minns namnet på, gick till att stötta lokala familjer och föreningar. Till vår förvåning började de lämpligt nog att spela Abba när vi kom in. I Europa är vi vana att få höra både Abba, Roxette och Ace of Base, men det har varit lite mindre av det här i Asien. Ytterligare några timmar senare var det dags för oss att delta i firandet av Sams morbror Ulf på hans 50-årsfest, via Skype förstås då festen tyvärr inte var förlagd på Bali.