Gili T

Vi befinner oss sedan ett par dagar på ön Gili Trawangan eller Gili T som den ofta kallas. Det är också en av de tre öarna som nästan vart man än kommer benämns som Gilis. Detta är lite komiskt då man kikar på kartan eftersom mer eller mindre alla öar kring Lombok har ett namn som innehåller "Gili" (vi antar att det betyder något i stil med ö), och då pratar vi alltså om hundratals öar. De tre Gili-öarna, Trawangan, Meno och Air är iallafall dit man försöker få alla turister att åka, eller rättare sagt tror att alla vill åka. De är också så pass kända att vi väl kände till dem innan denna resa och de har väl också funnits med i resplanen (som vi egentligen inte har) sedan starten.

Men välbesökta platser brukar också betyda en hel del olika åsikter. Var bak har sin smak, ni vet. Och faktum är att en hel del av dem vi träffat under resan inte varit speciellt imponerade, inte på det sätt vi hade väntat oss i alla fall. Vi lät oss hur som helst inte avskräckas och utvärderar nu på egen hand. I den där planen som vi egentligen inte har ingick även en bergsbestigning innan vi skulle ta farväl av Lombok men då alla vi träffat som varit upp på Mt. Rinjani de senaste veckorna varit mer eller mindre genomblöta efter kraftiga regnväder bestämde vi oss i sista stund för att avstå.

Vad ger vi då Gili T för omdöme? Om sanningen ska fram så har ingen av oss mått riktigt bra här och vi har mer eller mindre turats om att vara sängliggande med en varsin dag av influensaliknande symptom och avslutningsvis en natt med matförgiftning för min (Sams) del. Om skulden för detta skall tillskrivas ön i sig eller om det bör ses som slump låter vi tillsvidare vara osagt, men det är väl kanske inget drömställe att vara sjuk på. Att exempelvis hitta något ätbart i stil med yoghurt eller bröd i en supermarket är mer eller mindre omöjligt här och du är därför helt lämnad till att lita på restaurangerna, vilket kanske inte helt är att föredra. 

Det vi har orkat se av ön är talar dock sitt tydliga språk, detta kan verkligen vara ett riktigt semesterparadis. Speciellt om du gillar mixen av schysst strand med bra snorkling och ett ordentligt utbud av restauranger och barer. Det faktum att här inte tillåts någon motordriven trafik (bara häst med vagn, cyklister och gående trängs på de små och ojämna gatorna) gör detta mycket olikt alla de platser du hittar på Lombok och Bali. Tempot här är mycket trevligare och att slippa trafiken, eller som Ida gärna uttrycker sig, "det rofyllda ljudet av hovklapper" hjälper oss verkligen att slappna av. En annan sak som nog inte går att undgå här är att det inte finns någon polis, något som tyvärr gjort stället till lite av ett drogparadis (vart du än går blir du erbjuden lite av varje). Trots detta är ön mycket säker. Stölder är ytterst ovanliga och cyklarna som hyrs ut saknar alla lås. Om något ändå skulle bli stulet stoppas alla båtar tills tjuven har hittats.

Just nu när vi är här är det också lågsäsong vilket ur ett prisperspektiv är mycket positivt (boende kostar mindre än hälften av högsäsongens taxor). Det är givetvis också rätt skönt att slippa trängas, samtidigt som det är lite tragiskt att gå förbi tomma restauranger och barer där livebanden lirar för fem personer...

Någon håller på att helt byta stil... 

Vad kan vara roligare än lite nya prylar?