En räddare i nöden

20131012

Inte mycket av denna resa har varit planerat i förväg, men en av de saker som vi verkligen räknat med var att bli guidade i Hong Kong av Teddy (Sams klasskompis från gymnasiet som nu pluggar i staden). Vår brist på internetuppkoppling under Kinavistelsen (bland annat på grund av strömavbrottet) gjorde att vi inte förrän dagen innan fick iväg något mail till honom för att meddela vår ankomst (flygbiljetten bokades även den dagen innan). Men då vi vid ankomst till flygplatsen i Shenzhen fortfarande inte fått någon respons från Teddy tog vi istället kontakt med Max som på torsdagen flygit till Hong Kong för att förnya sitt visum. Det var därför Max som mötte upp oss och vid Harbour city, nära Nathan Road i Tsim Sha Tsui.

Eftersom vi inte bokat något boende på förhand tog Max med oss till det bland backpackers legendariska Chungking Mansion. Det är ett ganska gammalt hus efter den stora gatan Nathan Road med 16 våningar där bottenplan och kanske en våning till består av små shoppar, lite likt de copy markets vi varit på tidigare. De andra våningarna huserar rum åt gissningsvis uppåt 40 olika vandrarhem av olika storlek och standard. Men troligen är det inte den stora mängden hostels som gjort det legendariskt, utan snarare gamla rykten och skrönor om att folk helt gått upp i rök när de bott här. Vår egen uppfattning efter ca en halvtimmas sökande efter boende är att detta kanske inte är helt konstigt trots allt. Planlösningen, men som är olika från plan till plan, med alla dess små gångar och trappor åt olika håll, samt flera hissar som bara stannar på "sina" våningsplan liknar inget annat än en labyrint.

Vi bytte på grund av detta strategi, och valde istället att gå ner till bottenplan och se så turistiga ut som möjligt för att få lite erbjudanden från någon av alla de som försöker sälja allt du kan tänka dig, inklusive boenden. Vi fann dock inget i vår prisklass och det hela slutade med att vi gick till ett av grannhusen, Mirador Mansion, som påminner mycket om Chungking, men med betydligt generösare utrymmen och trevligare planlösning. Efter lite prutande var vi 400 Hong Kong dollar fattigare, men så hade vi ett schysst rum för natten. Att Sam var tvungen att ha ben och fötter utanför dörren när han skulle gå på toa hade mindre betydelse.